Bläck till bläckpatroner dyrare än champagne

Den som går in på Systembolaget och köper den dyraste champagnen får betala ca 5000kr för en liter. Det kan tyckas vara dyra droppar men är ingenting mot vad skrivarbläck till bläckpatroner kostar. De som håller sig till att köpa originalpatroner får nämligen betala närmare 16000kr per liter. Nu går visserligen en liter champagne åt snabbare än vad färgen i en färgpatron gör men det är ändå många som upprörts över att färgen kan vara så dyr.

En av de som försvarar de höga priserna är HP:s affärsområdeschef (Andreas Granath) som menar på att man inte ska göra en sådan jämförelse. En normalkonsument gör av med bläck för cirka 500kronor på ett år vilket alltså inte är i närheten av en liter. Det är därför som att jämföra äpplen och päron när man jämför champagne med bläck till skrivare.

Men frågan kvarstår – Varför är färg till färgpatroner så dyra?

Enligt fabrikörerna finns det flera olika faktorer som spelar in:

  • Utvecklingskostnad

Enligt Granath tar det ungefär tre år för HP´s tekniker att ta fram ett nytt bläck. Det innebär mycket stora utvecklingskostnader vilket betyder att priset på bläcket inte bara ska spegla tillverkningskostnaderna utan även forskningen innan tillverkningen kan påbörjas.

  • Skrivarna är för billiga

Idag tjänar tillverkarna av bläckstråleskrivare nästan ingenting på försäljning av dessa. Prispressen är mycket hård inom elektroniksektorn vilket har resulterat att företagen istället tar ut högre förtjänst på omkringliggande produkter. Detta är inte något som branschen förnekar utan även Granath säger detta i en intervju till Råd & Rön i januari 2011.  Han lyfter upp att det är färgpatroner och papper som företagen bland annat får ta vinsterna på då det inte är möjligt på skrivarna.

Finns det alternativ?

Både den svenska tidningen Foto och den engelska konsumentrådtidningen ”Which?” har genomfört oberoende tester och bägge kommer fram till att bläckpatroner som är original många gånger inte har någon högre kvalité än de kopior som erbjuds på marknaden. Genom att köpa butikernas egna märken eller andra lågprismärken kan man spara kring 50% av priset vilket i längden betyder att man kan spara en hel del.  De som köper färgpatroner för den genomsnittliga femhundringen behöver alltså enbart lägga ut 250kronor per år. Detta utan att det ger något sämre resultat.
Det går även att pressa priset ytterligare genom att köpa så kallade budgetpatroner. Med dessa får man sämre bildkvalité än både originalpatroner och dess kopior. Däremot är dessa upp till 30% billigare än kopian.

Ett exempel:

Bläckpatron Canon Pixma ip5300 Gul patron

Original – 155kr

Kopia – 89kr

Budget – 49kr

Den som väljer att enbart köpa budgetpatroner under ett år kommer spara så mycket pengar att man med gott samvete kan köpa en flaska champagne per år – även om man inte behöver välja den dyraste flaskan.

Överklassavdrag!

Gästinlägg av min vän P-O.

Det övre inkomstskikten i vårt land har under dem gångna mandatperioden fortsatt erhålla allehanda skattesänkningar riktade till sig genom nya kreativa avdragsrätter. Fem miljarder!!! Så mycket subventionerades de 4 allra rikaste procenten i landet bara under 2009 och kostnaden för Alliansens pig- och drängsavdrag har fortsatt att urholka statskassan under deras andra mandatperiod! Frågan är då vilka positiva sidoeffekter det givit att subventionera denna 4%’s badrumsrenoveringar innanför tullarna i Stockholm – har det gett några nya jobb – minskat fusket – gett svenska byggföretag några konkurrensfördelar mot övriga Unionen?

Kort sagt: Nej, inte ett dugg – eventuellt har andelen svart-kontraktorer minskat genom denna reform; men är det verkligen ett vettigt argument för att ha kvar en reform som kostar oss över 20.000.000.000:- årligen (lika mycket som hela polismyndigheten kostade under samma år)? Argument har lyfts från vänsterhåll att resonemanget påminner lite om att ”minska svartjobbet” argumenten påminner lite om att argumentera för att vi skall tillåta folk att köra fulla, urinera vart de ville, legalisera THC och inte minst ladda ned vad de vill från nätet hur som helst, så skulle kriminaliteten i Sverige störtdyka – men är det verkligen någon som ser det som ett seriöst argument för att legalisera rattfylla och marijuanarökande?

Ett annat argument är att det är bra för äldre och kvinnor att kunna få hjälp med huset och läxläsning för att få ihop livspusslet. Javisst, det är jätte bra för dem som har råd att de kan betala någon för att ta hand om sina barn och få lite billigare hantverkare när de bygger ut sitt nya hemma-spa. Men inte ens för den svenska överklassen är denna reform helt lyckad.

Tittar vi på priserna så har de mellan perioden 2006-2010 ökat med drygt 20% för RUT- och ROT-yrken och inom loppet av 16-år kommer hela subventionen har ätits upp av företagens prishöjningar. Tanken när avdraget infördes var att en lågkonjunktur skapad av finanskapitalisterna seglade upp. Bankirernas framfart på den internationella finansmarknaden skulle således mildras av att reparationer som ändå ska göras tidigareläggs på grund av avdraget. Men hur kommer det sig då att dels inte Sveriges Kommuner och Landsting fick del av denna subvention då det är dem största byggherrarna på den svenska marknaden och ännu märkligare – varför höjs nu inga röster på att avskaffa dessa avdrag när konjekturens vindar har vänt?

En modern syn på entreprenörskap

Den historiska tillbakablicken kännetecknas främst av nationalekonomins och beteendevetenskapens syn på entreprenören som en ekonomisk aktör. I viss mån finns det också sociologiska inslag i min beskrivning. Idag kännetecknas forskningen inom entreprenörskap och småföretagande av tvärvetenskaplighet och är multidisciplinärt i sin karaktär. Det finns inslag av allt från nationalekonomi till psykologi och socialantropologi inom forskningen. Forskningen kännetecknas också av en oenighet kring en gemensam definition av begreppet. Inom den akademiska världen har debatten pågått under en lång tid, och det råder fortfarande stor oenighet om begreppets innebörd.

En viss konsensus har emellertid uppnåtts och det råder enligt Gibb en närmast universell enighet om att entreprenörskap innefattar det sätt med vilket individer och organisationer skapar och implementerar nya idéer och sätt att göra saker på, samt agerar proaktivt på omgivningsförändringar som involverar olika grader av osäkerhet och komplexitet.

Den bild som börjar träda fram idag är framförallt att forskningen i mindre grad fokuserar på entreprenören och mer på entreprenörskapet. Bilden av entreprenören som den ensamme hjälten på marknaden ersätts av entreprenörskap som ett socialt fenomen.

Ett annat sätt att se den framträdande sociala dimensionen av entreprenörskap är att se det ur det individuella perspektivet. På såväl global som social och organisatorisk nivå finns det en mängd tendenser som skapar ökade möjligheter, men också en mer komplex och osäker tillvaro för oss alla. Den sociala dimensionen av entreprenörskap kan sägas springa ur den osäkerhet vår tillvaro idag skapar för den enskilda individen. Vi behöver alla bli mer entreprenöriella i vårt agerande för att klara av ett alltmer komplext arbetsliv och social tillvaro. Behovet av samarbete, kollektivt och socialt entreprenörskap uppstår som en konsekvens av dessa faktorer. Detta är inte bara förbehållet individen, gruppen och organisationen utan gäller även för småföretag, mellanstora och storföretag, vilket inte minst ”fusioneringsvågen”, strategiska allianser och andra former av samarbete är ett uttryck för.

Den sociala dimensionen av entreprenörskap gäller inte enbart i arbetslivet och på den ekonomiska arenan. Även om redan Schumpeter diskuterade olika former av entreprenörskap som exempelvis politiskt entreprenörskap har det idag blivit allt vanligare att diskutera detta fenomen som något som praktiseras på andra arenor än marknaden. Exempel på andra former av entreprenörskap är samhällsentreprenören som kännetecknar en person som verkar för näringslivets utveckling i en specifik kommun, region eller liknande utan något eget vinstintresse i företagen. Ett sådant entreprenörskap kan inte praktiseras i ett socialt vakuum. Det kräver snarare ett samarbete mellan många olika parter med varierande motiv. En annan bild av entreprenörskap är kulturellt entreprenörskap vars primära syfte är att skapa och förmedla estetiska budskap via olika kulturella projekt

Läs mer entreprenörskap och ekonomi och organisationsteori här.

Ytterligare en annan form av entreprenörskap är det politiska entreprenörskapet som kännetecknas av en marknadsföring av politiska budskap liksom en produkt på varumarknaden.  Även om politiska, kulturella eller samhällsentreprenörer oftast representeras av en eller ett fåtal personer så kännetecknas entreprenörskapet av en vilja att realisera en idé. För att kunna åstadkomma detta krävs samarbete och delaktighet från andra än den enskilda entreprenören. Detta blir allt nödvändigare i ett alltmer föränderligt samhälle, oavsett vilken arena entreprenörskapet praktiseras på.

Forskning visar på en trend mot att ”teamentreprenörskap” blir allt vanligare; entreprenörer i egenskap av egenföretagare söker idag samarbete i en allt högre grad än vad som var fallet för endast ett decennium sedan. Entreprenörerna har insett att man inte kan förfoga över all kunskap själv, istället knyter man upp resurser genom att bygga nätverk och söka samarbete i olika projekt.

Utifrån detta resonemang skulle en lämplig sammanfattning och definition av entreprenörskap kunna vara den som Gibb formulerat:
”Behaviours, skills and attributes applied individually and/or collectively to help organisations of all kinds, to create, cope with and enjoy change and innovation involving higher levels of uncertainty and complexity as a means of achieving personal fulfilment”.

ROT- och RUT-avdrag – skattesubventioneringar för de som redan har det gott ställt?

En fråga som kritiskt diskuterades mycket under förra valrörelsen, men som verkar ha funnit sin plats i den svenska folksjälen så här fyra år senare – är de skattesubventionerade avdrag vi sedan slutet av den förra mandatperioden lärt känna under förkortningarna RUT och ROT.

Frågan om skattelättnader för ännu fler branscher har även fortgått i och med sänkningen av restaurangmomsen, bolagsskatten och arbetsgivaravgiften för unga som främst går till samma bransch samt telemarketing företag. Om vi skall kunna diskutera frågan på ett relevant vis kan det vara viktigt att ha hela bakgrunden. Regeringar har ända sedan Keynesianismens genombrott använt skattemedlen för att stimulera vissa branscher och hålla tillbaka andra, beroende på konjunktursvängningarna.

Vi har sedan länge blivit vana med att subventionera bankerna genom avdrag på deras avgifter. Bokmomsen har sedan 60-talet undantagits den ordinarie varumomsen samtidigt som vi straffbeskattat produkter med en alkoholhalt på över 20% och allehanda tobaksvaror.

Två branscher som i Sverige enligt ”regeringen Reinfeldt” länge präglats av mycket svartjobb är städ- och byggbranschen. Detta i kombination med bankkrisen där finanskapitalisterna genom oansvarig valuta- och bostadsspekulation sänkte hela den industrialiserade världens ekonomier ledde fram till att Alliansregeringen 2008 beslöt att införa ROT och RUT för att stimulera ett tidigareläggande av renoveringar och tillbyggen.

Tanken i sig är väl sympatisk, och paradhästen i all argumentation har handlat om att främja arbetstillfällen för människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Det beklämmande är emellertid att när man börjar räkna på vad Alliansens ”nya jobb” kostade så upptäcker man ganska snart att det varit direkt ineffektiva åtgärder som inte skapat några eller väldigt få nya arbetstillfällen. Bara arbetsgivarhalveringen för alla under 25 i kombination med den senaste momssänkningen har inneburit en kostnad på drygt 1,2-miljoner per nytt arbetstillfälle vilket innebär att vi kunnat skapa minst fyra gånger fler arbeten inom välfärdssektorn genom utbyggd offentlig service inom skola, vård och omsorg för samma peng.

Är det värt det? Allt beror på hur man räknar. De insatser som idag kostar mycket kanske är mer lönsamma i längden. Är det rättvist? Det är nästa fråga. Rättvist mot branscher som inte subventioneras och rättvist mot privatpersoner? En person som bor i lägenhet i Örebro, och inte behöver renovera så mycket, ska betala skatt till någon annan som vill genomföra badrumsrenovering Stockholm. Är det rätt? Än så länge tycker i alla fall alla partier att ROT och RUT ska stanna.

Skapat för hand med känsla

Ett genuint hantverk är inte längre lika lätt att få tag på som för ett antal år sedan. Idag tillverkas många produkter på löpande band och själva hantverket finns inte längre kvar i samma utsträckning. När det gäller träslag och produkter i trä är det ändå populärt med material och träslag med känsla. Genom att skapa produkterna på ett mer traditionellt sätt kan man ta tillvara på alla av träets egenskaper och anpassa dem individuellt efter produkten som ska tas fram. På så sätt skapas en tidlös och hållbar design. Med hjälp av finsnickeri kan man dag både nytillverka och renovera äldre dörrar, inredningar, trappor och liknande. Att reparera på ett naturligt sätt gör att det nya träet smälter samman med det befintliga så att själva lagningen inte syns. Länge har ek varit ett av de populäraste träslagen och detta är också väldigt hållbart samtidigt som det ger en exklusiv känsla till rummet. Att kunna specialbeställa varor och tjänster ligger i tiden då många önskar en mer unik inredning till sitt hem, hotell eller kontor. Personer som sitter med denna genuina erfarenheten och kunskapen om träets förmåga blir därmed allt mer eftertraktade på marknaden. För den som är nyfiken på vilka produkter och tjänster som ryms inom finsnickeriets ramar finns mer information att tillgå på http://lundasnickerier.se/.

Färdiga lösningar eller besök på plats
Valmöjligheterna är idag stora. Vare sig du har en färdig ritning eller vill ha förslag så finns det hjälp att få. För många är det mycket värt att en erfaren snickare kommer ut och tittar på plats. På så sätt kan man få hjälp med allt från design till konstruktion och mått. Att ha en stor valfrihet ökar möjligheterna till att skapa unika objekt som håller i längden.

Carl Bildt och Karin Enström deltar på EU:s utrikesministermöte

Utrikesministrarna kommer också att diskutera situationen i Syrien, Libanon samt Egypten. Den svenska regeringen ser med fortsatt oro på utvecklingen i Syrien. Givet den allt svårare humanitära situationen betonar regeringen vikten av fortsatt humanitärt bistånd. Det senare gäller även för Libanon, som riskerar att drabbas av destabiliserande faktorer på grund av konflikten i Syrien. Regeringen betonar vikten av att värna landets suveränitet, territoriella integritet samt politiska och ekonomiska stabilitet.

Situationen i Egypten kommer också att diskuteras. Regeringen välkomnar olika EU-representanters ansträngningar för att försöka överbrygga motsättningarna mellan regering och opposition i landet. Det är mycket viktigt att EU fortsätter stödja processen för att åstadkomma en politisk och ekonomisk stabilitet i landet.

Försvarsministrarna kommer bland annat att diskutera EU-kommissionens så kallade Defence Task Force. Den har till uppgift att driva försvarsindustri och marknadsfrågor vidare inom kommissionen. Flera direktorat är involverade i arbetet, som leds av generaldirektoraten för näringsliv respektive inre marknaden och tjänster.

Ärendet utgör en viktig del inför Europeiska rådets möte i december i år då stats- och regeringscheferna kommer att ha en övergripande diskussion om försvarsfrågor inom EU. Den svenska regeringen förespråkar en öppen försvarsmaterielmarknad inom Europa, samt att regler är så enkla och likartade som möjligt för såväl försvarsindustrin som företag.

Karin Enström till Karlskrona

Medier är välkomna att delta enligt nedan.
Tid: Kl. 10.00. håller Karin Enström anförande på seminariet. Karin Enström är tillgänglig för media efter anförandet, ca kl. 10.25.
Plats: Blekinge Tekniska Högskola.