Ökade insatser mot främlingsfientlighet och intolerans

- Den svenska regeringen sticker tyvärr ut i dagens Europa. När ledande politiker i flera europeiska länder spelar på främlingsfientliga och intoleranta värderingar väljer vi i stället att höja ambitionen ytterligare när det gäller att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Främlingsfientlighet står i strid med principen om alla människors lika värde och utgör en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp vår demokrati, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Ökade satsningar för att säkerställa hbt-personers rättigheter och möjligheter

Utöver nämnda strategi används de nu anslagna medlen för att höja statsstödet till hbt-organisationer från 6,3 till 7,3 miljoner kronor årligen från 2014.

- Situationen för hbt-personer i Sverige är väsentligt mycket bättre än den för miljoner hbt-personer ute i Europa och andra delar av världen. Tyvärr visar dock olika rapporter på att hbt-personer i vårt land fortfarande utsätts för såväl våld som fördomar och diskriminering. De har ofta också sämre hälsa och större benägenhet att försöka ta sitt liv än heterosexuella. Särskilt viktigt är att fokusera på transpersoner, säger integrationsminister Erik Ullenhag, som även har ansvar för hbt-frågorna.

Folkhögskolor blir resurs i nyanländas etablering

- Folkhögskolorna har länge varit en outnyttjad resurs när det gäller integration av nyanlända. Såväl Arbetsförmedlingen som folkhögskolorna själva och utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare har pekat på detta. Nu gör vi från regeringens sida det möjligt att i större utsträckning ta till vara folkhögskolornas kunskap och erfarenhet för att påskynda nyanländas etablering i samhället, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

- Folkhögskolorna har i snart 150 år hjälpt generation efter generation in i arbete, studier och samhällsgemenskapen. Med den här satsningen får de nu verktygen att än bättre möta vår tids stora integrationsutmaning, säger jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm.

Medborgarskapsceremonier i alla svenska kommuner

Regeringen avsätter i budgeten fem miljoner kronor årligen för att kommunerna ska kunna erbjuda nya svenska medborgare att närvara vid en medborgarskapsceremoni. Dessutom får länsstyrelserna i uppdrag att sprida information om hur ceremonier genomförs i andra kommuner.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag under 2014. Kommunerna bör åläggas att anordna medborgarskapsceremonier från och med 1 januari 2015.

- Vi har slarvat med att använda medborgarskapet som verktyg för integration och samhörighet. Den som väljer att bli medborgare visar att han eller hon är här för att stanna och göra Sverige till sitt land. Det är ett stort och viktigt steg att ta och därmed värt att firas ordentligt, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Åtgärder för fler jobb i konkurrenskraftiga företag

Förslaget innebär att företagen får göra avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna, dock högst med 230 000 kronor per koncern och månad för personer som arbetar med FoU. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU sänker företagens direkta kostnader för FoU oavsett om företagen går med vinst eller inte. Förslaget innebär ett väsentligt incitament till nya och mindre företag som vill växa och som i dag bedöms ha störst svårigheter att finansiera investeringar i FoU.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Regeringen vill främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag. Med syfte att förbättra reglerna kommer regeringen därför att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Utredningen ska beakta grundläggande skatterättsliga principer.

Sammantaget innebär det att regeringen i BP14 samt i tidigare annonserade förslag satsar 2,3 miljarder på företagande:


230 miljoner kronor per år till minskat regelkrångel

  • Förenklade regler om frivillig skattskyldighet vid lokaluthyrning (90 miljoner kronor/år)
  • Samordning av moms- och inkomstdeklarationen för småföretag (30 miljoner kronor/år)
  • Bättre likviditet och minskad administrativ börda vid import (110 miljoner kronor/år)
  • Förenklad skatteredovisning för småföretag, analys av rak kontantmetod


1,25 miljarder kronor per år till de mindre företagen

  • Förstärkt nedsättning av egenavgifter (445 miljoner kronor/år i varaktig effekt)
  • Investeraravdraget (800 miljoner kronor/år)


820 miljoner kronor per år till skatteincitament för forskning och utveckling

Maria Larsson: Barn får stöd till fritid

Uppgifter från Statistiska Centralbyrån visar att flickor och pojkar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är i mindre utsträckning med på organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Detsamma gäller barn till ensamstående föräldrar när man jämför med barn till sammanboende föräldrar.

- Det här ger dessa barn möjlighet att utveckla intressen och talang. Det är också en skyddsfaktor mot utanförskap, säger Maria Larsson.

Beloppet på högst 3000 kronor ska betalas ut mot faktisk utgift, vilket garanterar att dessa pengar används för barnens fritid. Regeringens avsikt är att införa fritidspengen den 1 juli 2014.

Gemensamt konsumentskydd i EU

Tydliga regler föreslås också om vilken informationsskyldighet näringsidkare har vid ingående av sådana avtal samt vid avtal som ingås på distans, dvs. per telefon eller på en näringsidkares webbplats.
Regeringen föreslår vidare att om ett avtal ingås på näringsidkarens webbplats är konsumenten inte bunden av avtalet om inte han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten.

I lagrådsremissen finns också förslag, som ska gälla för alla konsumentavtal, dvs. även sådana som ingås i butik. Ett exempel är att näringsidkaren inte enbart ska kunna hänvisa konsumenten till ett dyrt betalnummer om konsumenten behöver ringa för att fråga om hur en vara fungerar eller för att reklamera.

Förslagen bygger på ett direktiv om konsumenträttigheter som antagits inom EU.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 13 juni 2014.